Lina Ingegerd Persson

på att börja blogga på wordpress istället. har skissat på en ny blogg där, vad tycks?

http://linaingegerdpersson.wordpress.com/

diskning klar, tvättning blir imorn bitti, vårdcentralen blir nog måndag och även då massage. det kommer inte bli särskilt skönt men det måste göras. min axel är inte att leka med!

just nu tittar jag på "Vägen Ut" och sorterar mina skor. det blir nog att slänga åtminstone 6 par och sen kanske några mer. det är en hel del som behöver klackas om och prio ett blir mina studentskor.
vägen ut är för övrigt en underbar film, underbar och hemsk. frihet är ju lite temat i mitt liv just nu och den handlar mycket om det..

om 8 dagar är det dags att snöra på sig dansskorna igen. då börjar mina klasser på dansforum och jag ser sjukt mkt fram emot det. det är nervöst som tusan men så ska det väl vara. hoppas bara att mitt knä slutar cpa sig tills dess.

nu ska jag fortsätta njuta av filmen och sen blir det "Munken som sålde sin ferrari" tills jag somnar.

• Medarbetarundersökning - check
  
  
• Glasögon hittade - check
  
  
• Nymålade naglar - check
  
  
• Betala räkningar - check
  
  
• Tvätta
  
  
• Diska
  
  
• Boka tandläkartid
  
  
• Boka tid hos frisören
  
  
• Fixa p-piller
  
  
• Fixa Piratkläder!
  
  
• Anmäla mig till utomlandsstudier VT-11

bla bla bla vad många måsten. eller inte måsten, jag väljer att kalla dom borden. som i jag borde istället för jag måste. när man måste något så är det tvingat, när man borde något är det ens fria vilja som styr. i mitt liv är det alltid min fria vilja som styr, inget annat! detta är saker som jag vill göra, för min egen trevnads skull.

bilderna ifrån model house blev fina, dyra men ibland så unnar man sig. jag är väldigt bra på det! jag har tänkt på det och man skulle kunna tro att jag är rik som ett troll så som jag lever. men det är väl det jag är, rik. kanske inte just ekonomiskt sett men på många andra.

Ola Salo, goda vänners sällskap, vin och sedan en avslutande Baldertur. Då vet man att livet är gott!
Imorn gäller det att ta fram min fotogeniska sida, vi får se hur bra det går. Jag hoppas även på min iphone imorn. vilken lycka det vore gott folk. det har ändå varit: utan iphone i 3 veckor försmäkta vi på denna ö, typ.


jag blev även uppraggad på vägen hem, blev bjuden på en dejt som jag tackade nej till. jag ska ju ändå gifta mig med Ola så vad är poängen liksom. no hard feelings! hashi-bashi eller inte!


Ren och skär lycka, ända ner i tårna

I'm my biggest fan
I'll follow me until I love me.

jag är så trött att det är svårt att hålla uppe ögonlocken. tvätten är inte klar på 40 minuter till och jag vet inte riktigt hur detta ska gå. kanske får sätta på en film. har nämligen lånat träningskläder av Linn som jag ville få tvättade så fort som möjligt.
imorn står UM, träning, förfest och sen THE ARK på schemat. jag och Ola, precis som det ska vara!! perfektion skulle jag väl vilja kalla det.
jag är ledig i två dagar och det ska njutas i fulla drag. dansas sjungas och bara vara allmänt lycklig.
har även bokat in mig på Ran Hamiltons jazzklasser på Dansforum 2 ggr i veckan. ska bli helt underbart att få börja dansa igen. jag bara vet det! skolan börjar också och kursen individ familj och samhälle låter riktigt intressant. jag ser väldigt mkt fram emot det. ser fram emot väldigt mycket nu för tiden men det känns bra. jag sa i början av 2010 att detta skulle bli mitt år och vem vet, kanske är det verkligen det.
kom för övrigt på igår att danslärare vore något som jag skulle vilja jobba som. vi får se. först ska jag gå klart socionomutbildningen och sen står min framtid som ett oskrivet blad.


ps. just nu läser jag "Munken som sålde sin ferrari" och jag är såld.

man måste prioritera sig själv först och främst.

hemma från Vara. en liten by mittemellan ingenting och ingenstans. precis där jag behövde vara dessa dagar som gått. att dansa för att det är härligt utan att bli bedömd, att blunda och bara sjunga, sjunga och låta känslan ta övertaget. förlora mig helt i rytmer, svett, känslor, glädje, sorg och andra viktigheter. livet på en pinne skulle jag kalla det! jag behövde bli påmind om att min kropp är gjord för att uttrycka saker. blunda, och bara släppa på alla hämningar. lust och fägring stor i alla skrymslen och vrår i min kropp. stråla Carola för fullt!
men att få leva i eufori i några dagar för inte bara med sig posetiva effekter på mig, det blir genast rörigt i mitt huvud. satsa eller inte satsa, det blir genast en fråga om svart eller vitt. fullt ut eller inget alls.

13 väldigt olika människor anlände till Vara i måndags och lyckades på något sätt förenas i jag vet inte vad. att hela tiden sjunga dansa leva tänka a la peace love and understanding har väl någon sorts inverkan på en kan jag tänka mig. att fösas ihop, tvingas att sova, äta, sjunga, dansa och agera med varandra gör att man conectar på något sätt som egentligen inte känns naturligt.
jag hittade en människa som jag ser upp till något enorm. självkännedom och båda fötterna på jorden. fantastisk människa på många plan och det kändes tomt när vi skildes åt. det förbryllar mig att människor kan påverka en så på så kort tid. men vi sa aldrig hejdå!

nu ska jag dyka ner i den sista twilightboken och sen sova. jag gillar mina nya dygnsrutiner, dumt nog jobbar jag imorn och då blir allt som vankligt igen..

tiden går sjukt fort och jag hinner inte riktigt med känner jag. jobbar sista dagen idag innan jag ska iväg på musikalkursen. har en hel del att förbereda inför det men oförmåga att ta tag i det. kolla tåg, kolla låt, packa och så vidare. det hinns väl med ikväll då, förhoppningsvis!

2 timmar kvar till jobbet så borde gå upp ur sängen, har snoosat alldeles för länge idag, gick faktiskt in till toaletten och tände för jag skulle duscha men sängen lockade för mkt så gick tillbaka dit. jag borde väl då genast skynda mig till duschen för att hinna steka dom där äggen som jag varit så sugen på i några dagar nu men jag befarar att äggen är för gamla, typ som allt annat i kylen. här inget bröd heller förutom några knäckebrödskivor, det är allt jag har. men så har jag inte handlat på år och dar. mest för att jag inte behövt för jag har inte varit hemma och när jag väl är hemma så jobbar jag och då äter jag där.

nej så får denna oproduktiva sidan av mig lägga ner. dags att ta tag i saker och ting, vi börjar med en dusch..

- jag saknar min iphone!

Dagens inlägg tillägnas framför allt min lillasyster Olivia som fyller 15 år idag. Grattis grattis åter igen. När mina syskon växer upp så blir jag alltid så sentimental, tänker tillbaka på när vi var små och längtar lite tillbaka dit, speciellt nu när jag bor i en annan stad och allt. man ses inte lika ofta som man kanske skulle vilja och det suger rent ut sagt. nu är jag hemma tills torsdag så jag ska passa på allt vad jag kan.

en annan sak som kommer över mig såhär tillbaka i mitt barndomshem är egentligen vad som är hemma nu för tiden. är hemma i göteborg eller är hemma här i mariestad. i göteborg bor jag ju i mitt lilla krypin som bara är mitt eget och ingen annans, här i mariestad har min lillasyster Moa tagit mitt rum. det finns ju alltid ett extra, det som brukade vara Sannas men det är inte riktigt det som är grejen. man är alltid gäst när man kommer hem här. då bor jag i en resväska och så blir det som att vardagen liksom flyter ihop. jag glömmer av att till exempel ta mina p-piller, glömmer tid och rum helt och hållet.

fler fundering får det bli någon annan gång, jag ska iväg och har en hel del att göra innan. frukost, packa, handla duscha och så vidare. tänka kan man ändå göra i all evighet.

två veckor står det, så länge sedan var det jag skrev här. det händer så mycket runt omkring mig att det blir liksom inte av. det händer även så mycket inom mig att jag inte vet vad jag ska skriva. tankar rusar fram och tillbaka i mitt huvud och de går om varandra igen och igen och igen. den filten som jag la på fågeln börjar trilla av. fågeln har vaknat och är rastlös.

i måndags var pappa med familj här. vi åt frukost på ett mysigt fik sen så åkte vi ut till rörö och fiskade krabbor. jag fick även fiska efter både min iphone och mig själv men det löser sig. jag får en ny om två veckor. lite rivsår här och var ifrån de vassa stenarna men det överlever jag.

idag regnar det utanför mitt fönster, spöregn! det regnade även när jag åkte hem ifrån jobbet. jobbet ja, det är väl ungefär det jag gör nu för tiden. men det är bara 10 helger kvar att jobba, i rad då. jag klagar inte, absolut inte, det finns människor som inte har något jobb. jag är bara lite bitter över att behöva jobba varenda helg fram till den 10 oktober. men det är självvalt.
jag var hemma en kortis förra veckan faktiskt. började sent på lördagen så hade 2 och en halv dag ledigt. det var klassfest som stod på schemat, som vanligt var det ett rent nöje att träffa damerna igen. vi var endast 7 st men vad gör väl det när man har sjukt kul ändå. maria är ju one of a kind och man insåg om igen att man ses allt för sällan. där finns så mycket att ta tillvara på och så gör man inte det. men på nåt sätt så finns relationen alltid där. även om man inte ses eller pratar på månader så är det som om det var igår när man väl ses.

på tal om såna relationer så pratade jag med lilla k på vägen hem från jobbet. jag saknar verkligen henne så det gör ont. hon fattas mig! det var lyx att ha henne bara en trappa upp, nu är det lite längre. messade även med martina och vi ska höras nästa vecka. man ska ta vara på de relationer man har, och dom som man vill ha kvar. det är ett jag har lärt mig genom livet. att ta saker för givet är alldeles för lätt. på film så kan man säga vad som helst, bete sig hur som helst och ändå kan ett förlåt och hundögon göra allt glömt och förlåtet. i verkligheten funkar det inte riktigt så. men vad är det egentligen som händer i filmerna som även händer i verkligheten. kanske de där tragiska sakerna men där tar det stopp. det tar emot att säga det men ibland känns det som att jag har förlorat hoppet om kärleken, i alla fall den kärleken jag har drömt om. men som sagt så har det varit en dröm, en orealistisk sådan också. i ett förhållande finns med och motgångar och allt är inte bara svart eller vitt, det mesta kan faktiskt vara en gråzoon.
vissa relationer måste man släppa taget om, dom tar mer energi än dom ger. men för en närhetsberoende människa som jag så är en relation så mycket mer än bara en relation. det finns så många minnen och när man inte ens kan käka bounty då är det ett tydligt tecken på att det är en osund relation. men det är väl just dom som är så svåra att släppa taget om.

en annan relation som jag har lite svårt för just nu är relationen till mig själv. det där med att ta hand om sig själv, hur gör man det. finns det någon handbok för det? det finns liksom så många sidor av det. antingen kan man följa filosofin att bara göra sånt som gynnar din själ, som om någon frågor om du ska följa med ett gäng kollegor och ta en öl och bara socialisera sig. öl är ju inte det bästa i för mycket mängder och imorn borde jag ju upp och springa innan jobbet för det är bra för min kropp. men när kropp och själ kämpar emot varandra - hur gör man då?

mycket text en kväll som denna, men ibland så blir det så.
nu ska jag ta ett beslut om min själ vinner, och går och tar en macka eller mitt samvete som säger att man inte ska äta såhär sent för det är inte bra för kroppen.

vi får se.

Så var dom där skorna jag fick pengar till i födelsedagspresent köpta! Äntligen fick jag tummen ur och nu är dom i sin låda. Första turen blir nog på söndag innan jobbet! Imorn hinner jag ju inte. Hamid lagar mat och Linn övar inför sitt gig på måndag. Hon ska vara med och köra på invigningen till Gothia cup, köra bakom systrarna Sanden bland annat. Även bakom Andres Estetche, då har vi båda stått bakom honom. Snart åker jag till Jonis och de andra i p-folket!