spårvagnen
på spårvagnen hem satt det en kvinna som nästan spydde för att någon tydligen boffade i vagnen, en full gammal gubbe som fick sammanlagt 4 tjejer att flytta på sig för att han påstod att det var hans plats, ett gäng med utländska tjejer som ville att jag skulle ta kort på dom. det var dom människorna som utmärkte sig mest.
på språrvagnen skulle jag nog kunna sitta i flera timmar och bara studera människorna, med skräckblandat intresse. där finns den typiska överklasskillen med den rätta frisyren, tuggumit i munnen och skorna är fläckfria, vi har även den bohemiska tjejen med tygpåse till väska och piercingar lite varstans i ansiktet.
jag brukar själv vara ganska passiv passagerare, men egentligen skulle jag vilja att deras livshistorier stod skrivna i pannan. jag vill veta vad dom varit med om, hur deras liv har sett ut och vad dom just nu önskar sig mest av allt. vart är dom påväg, både i livet och vilken hållplats dom ska gå av vid.
häromdagen hade jag en lustig spårvagnsresa, det var när jag skulle åka och käka lunch med Fröken Berg i söndags. lite sådär småbakis så sitter jag vid centralstationen och väntar in vagnen som jag ska ta och mitt i en stor jäspning kommer det en liten kufisk kille fram och kommenterar just min stora jäspning. han slår sig ner, innanför den svenska kom-inte-för-nära-mig-gränsen och jag förklarar att det är bristen på sömn som är orsaken. varpå han berättar att han har svårt att sova, mestadels på grund av sin depression. vi fortsätter prata om diverse saker och sen kommer vagnen. han ska tydligen med samma för han skulle iväg och skejta. ja han kom bärandes på ett gitarrfodral och en skejtboard. udda kombo!
väl inne på vagnen frågar han, Robert tror jag han hette, om jag har facebook och ber sen om mitt namn. han hade ingen penna så han gav mig sitt lite mer ovanliga namn och bad mig lägga till honom.
vi fortsätter att prata och när vi klivit av, vid samma hållplats, så säger vi hejdå och han gör sådär som fransmännen gör, pussar mig på båda kinderna.
människor är intressanta!
på språrvagnen skulle jag nog kunna sitta i flera timmar och bara studera människorna, med skräckblandat intresse. där finns den typiska överklasskillen med den rätta frisyren, tuggumit i munnen och skorna är fläckfria, vi har även den bohemiska tjejen med tygpåse till väska och piercingar lite varstans i ansiktet.
jag brukar själv vara ganska passiv passagerare, men egentligen skulle jag vilja att deras livshistorier stod skrivna i pannan. jag vill veta vad dom varit med om, hur deras liv har sett ut och vad dom just nu önskar sig mest av allt. vart är dom påväg, både i livet och vilken hållplats dom ska gå av vid.
häromdagen hade jag en lustig spårvagnsresa, det var när jag skulle åka och käka lunch med Fröken Berg i söndags. lite sådär småbakis så sitter jag vid centralstationen och väntar in vagnen som jag ska ta och mitt i en stor jäspning kommer det en liten kufisk kille fram och kommenterar just min stora jäspning. han slår sig ner, innanför den svenska kom-inte-för-nära-mig-gränsen och jag förklarar att det är bristen på sömn som är orsaken. varpå han berättar att han har svårt att sova, mestadels på grund av sin depression. vi fortsätter prata om diverse saker och sen kommer vagnen. han ska tydligen med samma för han skulle iväg och skejta. ja han kom bärandes på ett gitarrfodral och en skejtboard. udda kombo!
väl inne på vagnen frågar han, Robert tror jag han hette, om jag har facebook och ber sen om mitt namn. han hade ingen penna så han gav mig sitt lite mer ovanliga namn och bad mig lägga till honom.
vi fortsätter att prata och när vi klivit av, vid samma hållplats, så säger vi hejdå och han gör sådär som fransmännen gör, pussar mig på båda kinderna.
människor är intressanta!
Kommentarer
Postat av: sandra
hihi, kul att få in gäspning kommenterad! love
Postat av: Lena Persson
vilken mysig man (kanske). Det skulle finnas fler av dessa i sverige.
Trackback
